Orientering

Rapport från 10Mila-arenan

2012 var det senaste året som Säterbygden hade lag med på 10-mila. Kombilag herrar med Kvarnsveden fixade en 142:a plats efter omstart. Damerna blev 90:e lag efter att ha fått förstärkning på första sträckan av Malungs OK. Säterbygdare har sedan dess, likt maskrosfrön, spridits för vinden ut i orienteringssverige för att utvecklas i sin orienteringssatsning samtidigt med studier och jobb.


Vi har sedan 7 år tillbaka haft förmånen att få hänga med Malungs OK:s elitgäng efter att Oskar valt
att kliva över för att få möjlighet till sparring och stöd i sin satsning på elitnivå. Det har varit många
spännande nattimmar på de 10-mila som varit där vi blandat kokning av blåbärssoppa och korv,
tidtagning i växlingsområdet och pep, både före och efter tävling. 10-mila är ett givet inslag på våren
som innebär många månaders planering av detaljer, inte bara för löparna som ska vässa OL-tekniken
på relevant terräng, utan även för coachgänget. 10-mila i Skellefteå var inget undantag och där startade förberedelser extra långt i förväg. SM i skidO gick på skidstadion vintern 2018 och då knöts första kontakten med arrangören för att ställa sig i kö till bra boende för en trupp på drygt 30 personer. Lite fördröjning blev det på grund av pandemin men nu var det äntligen dags för 10-milatraditionen att vidga sfären till de västerbottniska skogarna.


Tävlingshelgen inleddes med Swedish League strax söder om Skellefteå vilket innebar ett
deltagarrekord på individuell tävling i Västerbotten med över 2000 deltagare. 460 anmälda i
herrarnas elitklass innebar att den delades i fyra klasser. Konkurrensen i E1 var tuffare än ett VM
lopp. Alla var där och njöt av solen under tävlingen som trots den mördande konkurrensen kändes
lite som ett model-event inför den stora stafetten.


10Miladagen började med morgonjogg i anslutning till campingen för att spana in fållor och få klart för sig hur det fungerade inne vid arenan. Aldrig förr har 10-mila arrangerats inomhus med start och mål
inne på Skellefteå hockeys hemmaarena med den stora jumbotronen som visade livebilder under
hela tävlingen. Ingen lera så långt ögat nådde.
Under damtävlingen stod jag placerad vid hockeyrinken för att finnas till för löparna med en sista
klunk vatten, lite tidsrapport och kanske några lugnande ord innan växling. Förutom de två
malungslagen som var huvuduppgift för dagen fick jag några ord även med Frida innan hon gav sig ut
på långa dagen, klädd i Skogslöparnas blå-gula tävlingströja. Efter att hon fått uppleva både en seger
och en tredje plats tillsammans med Stora Tunas topplag har hon i år valt att byta till Ö-viks
hemmaklubb för att ha nära till den vardagliga träningen.
Damstafetten var spännande in på upploppet där IFK Göteborg visade extrem styrka genom en
dubbelseger, men det var en ganska brokig skara världslöpare från flera länder så den höga nivån var
väntad. Vi kunde summera fina prestationer tillsammans med nöjda malungstjejer efter målgång.


Efter middagen fick vi en timme i horisontell position innan det var dags för herrarnas start. Unikt för
året var att de flesta löpare på första sträckan valt att springa utan pannlampa tack vare den ljusa
norrlandsnatten. Det var ändå mäktigt att se hur pärlbandet drog i väg till startpunkten uppe i
slalombacken. Livesändningen från tävlingen tillsammans med möjligheten att se löparna både inne i
ishallen, vid växling och ute vid sista kontrollen innebar en intensiv natt med spännande händelser
hela tävlingen igenom, till och med långa natten kändes snabb. Lite blåbärssoppa och mackor då och
då höll blodsockret uppe.

Oskar ger sig ut på sträcka 2, suddig bild pga hög fart 🙂

Det blev en kittlande tävling med omkastningar i täten bland topplagen och för egen del extra
spännande att följa Malungs lag som pendlade kring placering 7 och 20 under stora delar av
stafetten. 16:e plats var ett klart godkänt slutresultat efter bra prestationer rakt igenom.
Det var fler ”gamla säterbygdare” som sprang för olika klubbar där Rassmus Anderssons 3:e plats
med sitt OK Linné förstås var det vassaste SOK-inslaget. Övriga som har Säterbygden som sin
moderklubb var Henrik Löfås och Mattias Mårts, båda i Stora Tunas 2:a lag.
På herrstafetten tog Frida på sig tävlingsdräkten igen för att ta sig an den 9:e sträckan för sitt
Skogslöparna. Några timmar tidigare under natten hade sambon och skidorienteraren Lars Widmer
tagit sig igenom den 16 km långa mytomspunna Långa natten.
På väg hem på tåget efter någon timmes sömn i nackspärrsposition började vi ledare att planera
detaljer för nästa stora stafett, Jukola i Borgå, Finland, helgen innan midsommar. Samma upplägg och
troligen lika spännande men då blir det dunjacka på i vindskydd utan ishall att värma sig i. (Här kommer även hemsidans redaktör att delta med sitt kompisgäng i UMA IF!)
/ Upplevt av Carina

Lämna ett svar